proofreading

Help me correct my homework in Swedish

2019-06-20 18:30 #0 by: Evelina

Hey! So I am doing a summer course online in Makroekonomi in Swedish. My Swedish terrible and I never practice lol so don't judge me but I need help with editing it before I submit it on Saturday. 

Any takers? It is about 2 pages long. 

Report
2019-06-21 06:42 #1 by: Niklas

Sure, what do you want me to do? 🙂

Report
2019-06-21 16:58 #2 by: Evelina

I wish I could upload a word doc on here! But ok. Ill add each part in the comments below. The first part is the summary of the article that I found that was supposed to be related to Makroekonomi. Im having a difficult time with the correct vocabulary for this topic. 

The next part is three comments replying to people's articles. I had a hard time with this because I couldn't find anything to say so I just looked at other people's comments. Laughing out loud

Report
2019-06-21 17:15 #3 by: Evelina

**Nyhet: The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake? – Evelina Jonsson **

I artikeln “The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake?” som skrivits av den ekonomikorrespondenten Neil Irwin vid The New York Times, uppmärksammas en fråga om penningpolitiken i USA som federal reserven diskuterar vid ett möte under den här  veckan. Problemet ligger med styrräntan som federal reserven har ökat stadigt från 2015.  Föra året hade federal reserven ökat styrräntan 0,25 procent fyra gånger med målet att nå 2,5 procent. Nu frågan är om styrräntan har ökat för högt för fort. 

Den federala reserven måste bestämma sig om de gjorde ett misstag vilket skulle kunna åtgärdas genom att sänka styrräntan eller hålla styrräntan och hoppas på det bästa. Beslutet över eventuellt misstaget blir mer politiserad med tryck från presidenten, att göra rätt och verkar vara oberoende. Artikeln påpekar att federal reserven vill alltid fatta beslut baserade på ekonomi och verkar vara oberoende av politiska influenser från presidenten, finanshandlare i finansmarknad och media, vilket gör att den här beslutet innebär mycket. 

Finansmarknaden och ekonomisk data under den senaste veckorna börjar visa att den höga styrräntan har ökat kostnaden att låna pengar bortom den nuvarande ekonomins kapacitet. Trots detta säger författaren Irwin att det är långt ifrån en kris. Den US ekonomin växer ganska stadigt med låg arbetslöshet. Däremot lönerna stiger långsammare och prognosen från senaste obligationsmarknad data för inflationen och tillväxten sjunker. Och den avkastningskurvan visar att investerare delar uppfattningen att ekonomin saktar, vilket är varför Irwin förslår att federal reserven måste sänka styrräntan och det behöver inte ökas under de närmaste åren.

Om federala reserven sänka styrräntan för snabbt kan den globala ekonomin bli destabiliserad från en “boom and bust” uppmuntras av billig upplåning som drabbade världen i 2007-2008. Artikeln behandlar om stabiliseringspolitik inklusive av penningpolitik och berör framförallt finansmarknaden och valutmarkeden. 

Referens: Irwin, N. (2019). The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake?. The New York Times, 17 Juni. https://www.nytimes.com/2019/06/17/upshot/fed-big-question-rate-cuts.html. [Hämtad 2019 juni 18]. 

Report
2019-06-21 17:23 #4 by: Evelina

Kommentar 1

NYHET: Spaniens centralbank vill ha en klarare definition av anstĂ€llningsformen i landets "gig economy" 

VĂ€ldigt intressent och relevant artikel som du valde att sammanfatta! Bra skrivet och bra kommentarer! Jag tycker sjĂ€lv att den hĂ€r gigekonomin med flexibelt arbete Ă€r ett spĂ€nnande Ă€mne eftersom det Ă€r en ny produkt av digital innovation och förĂ€ndringar i vĂ€rldsekonomin. Som du sĂ€ger, dĂ€r finns negativa aspekter av denna typ av arbete, t. ex ingen tillgĂ„ng till sociala skyddsnĂ€t genom arbetsplats och osĂ€kra anstĂ€llningar, vilket innebĂ€r att det skulle vara bra om Spanien och Ă€ven andra lĂ€nder kan inkorporera denna typ av arbete med den traditionella arbetssektorn för att ge dessa arbetare ekonomiskt skydd. Jag arbete inte inom denna sektor heller men jag kan misstĂ€nka att priserna för sĂ„dana tjĂ€nster kan gĂ„ ut med en sĂ„dan utveckling. 

Report
2019-06-21 17:27 #5 by: Evelina

Kommentar 2: 

NYHET: Om tre Ă„r ska svensk elflygplan vara i luften 

VĂ€ldigt spĂ€nnande Ă€mnet att lĂ€sa om! Tack för att du delar en intressant nyhetsartikel. Som mĂ„nga har sagt, skulle en elektriska flygplan marknad kunna resultera i ökad sysselsĂ€ttning, vilket skulle minska arbetslöshet men ocksĂ„ omvandla flygindustrin till en som Ă€r mer hĂ„llbart för klimatet. En stor frĂ„ga som jag har Ă€r hur kan Sverige och andra lĂ€nder fĂ„ tillrĂ€ckligt hĂ„llbart el för att stödja den mĂ€ngd el som behövs för de elektriska flygplanen och andra syften. Jag tycker att vi skulle behöver mer forskning och utveckling inom den hĂ„llbara elindustrin, vilket har en stor koppling till de politiska debatterna om resurser. 

Report
2019-06-21 17:30 #6 by: Evelina

Kommentar 3:

NYHET: Oljepriset rusar efter pĂ„stĂ„enden om att Iran skjutit ned amerikansk drönare 

Tack för en intressant inlĂ€gg som Ă€r vĂ€l skrivit och mycket relevant till den hĂ€r makroekonomi kursen! Jag Ă€r helt förvirrad med den hĂ€r nuvarande situationen med Iran och USA. Men som du har sagt, oljepriserna har ökat, vilket Ă€r en vanlig förekomst som har ett samband med internationella konflikt. Som du nĂ€mnande, energikriserna under 1970 talet orsakades av konflikter i Mellanöstern destabiliserade den globala ekonomin eftersom olja priserna ökade och de stora ekonomierna, till exempel USA, var sĂ„ beroende pĂ„ olja för produktion. Jag tycker att om de stora ekonomierna skulle minska deras beroende pĂ„ olja genom hĂ„llbar innovation och infrastruktur, vilket kanske skulle minska konflikter och Ă€ven de destabiliserande effekterna frĂ„n olja pris fluktuationer. DĂ€remot vet jag inte sĂ„ sĂ€rskilt mycket om hur petrodollar systemet funkar och om det kan eller bör ersĂ€ttas i framtiden. 

Report
2019-06-22 05:05 #8 by: Niklas

#3: Perhaps you have already sent it, but otherwise this is how I would write the first part:

Nyhet: The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake? – Evelina Jonsson

I artikeln “The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake?”, av ekonomikorrespondenten Neil Irwin vid The New York Times, uppmärksammas en fråga om penningpolitiken i USA som Federal Reserve ska diskutera vid ett möte i veckan. Problemet är styrräntan som Federal Reserve har höjt stadigt sen 2015. Förra året höjde Federal Reserve styrräntan 0,25 procentenheter fyra gånger med målet att nå 2,5 procent. Nu är frågan om styrräntan har ökat för mycket och för snabbt.

Federal Reserve måste bestämma sig för om de gjorde ett misstag, vilket skulle kunna åtgärdas genom att sänka styrräntan, eller behålla styrräntan och hoppas på det bästa. Beslutet om det eventuella misstaget blir mer politiserat av påtryckningar från presidenten, att göra rätt och framstå som oberoende. Artikelförfattaren lyfter fram att Federal Reserve alltid vill fatta beslut baserade på ekonomi och verka vara oberoende av politiska influenser från presidenten, handlare på finansmarknaderna och media, vilket gör beslutet betydelsefullt.

Finansmarknaderna och ekonomisk data de senaste veckorna tyder på att den höga styrräntan har ökat kostnaden för att låna pengar bortom den nuvarande ekonomins kapacitet. Trots detta säger artikelförfattaren Irwin att det är långt ifrån en kris. USA:s ekonomi verkar fortfarande växa stadigt och arbetslösheten är låg. Lönerna stiger däremot långsammare och räntemarknadernas förväntningar för inflation och tillväxt sjunker. Avkastningskurvan visar att investerare delar uppfattningen att ekonomin bromsar in. Det är anledningen till att Irwin föreslår att Federal Reserve ska sänka styrräntan och inte höja den under de närmaste åren.

Om Federal Reserve sänker styrräntan för snabbt kan den globala ekonomin bli destabiliserad av en “boom and bust” uppmuntrad av billig upplåning liknande den som drabbade världen 2007-2008. Artikeln behandlar stabiliseringspolitik, inklusive penningpolitik, och berör framförallt finans- och valutamarknaderna.

Referens: Irwin, N. (2019). The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake?. The New York Times, 17 Juni.  https://www.nytimes.com/2019/06/17/upshot/fed-big-question-rate-cuts.html . [Hämtad 18 juni 2019]. 
[file:1548F65A-AF94-4925-AFED-8BBD0B651055-14849-00000A4025F4B762/539c95eddb34a5902c3006b9b23e42ae16892b2e]

- - -

You could swap ”Federal Reserve” with ”Fed” in some places to make it sound less repetitive.

Report

There is anohter comment in this discussion. It is, however, only visible for logged in members. To read the comment, log in or register to become a member.