Annons:
Tag: proofreading
Read 1889 times
Evelina
2019-06-20 20:30

Help me correct my homework in Swedish

Hey! So I am doing a summer course online in Makroekonomi in Swedish. My Swedish terrible and I never practice lol so don't judge me but I need Help with editing it before I submit it on Saturday. 

Any takers? It is about 2 pages long.

Annons:
Niklas
2019-06-21 08:42
#1

Sure, what do you want me to do? 🙂


Best regards, Niklas 🎈

Evelina
2019-06-21 18:58
#2

I wish I could upload a word doc on here! But ok. Ill add each part in the comments below. The first part is the summary of the article that I found that was supposed to be related to Makroekonomi. Im having a difficult time with the correct vocabulary for this topic. 

The next part is three comments replying to people's articles. I had a hard time with this because I couldn't find anything to say so I just looked at other people's comments. Laughing out loud

Evelina
2019-06-21 19:15
#3

**Nyhet: The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake? – Evelina Jonsson **

I artikeln “The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake?” som skrivits av den ekonomikorrespondenten Neil Irwin vid The New York Times, uppmĂ€rksammas en frĂ„ga om penningpolitiken i USA som federal reserven diskuterar vid ett möte under den hĂ€r  veckan. Problemet ligger med styrrĂ€ntan som federal reserven har ökat stadigt frĂ„n 2015.  Föra Ă„ret hade federal reserven ökat styrrĂ€ntan 0,25 procent fyra gĂ„nger med mĂ„let att nĂ„ 2,5 procent. Nu frĂ„gan Ă€r om styrrĂ€ntan har ökat för högt för fort. 

Den federala reserven mĂ„ste bestĂ€mma sig om de gjorde ett misstag vilket skulle kunna Ă„tgĂ€rdas genom att sĂ€nka styrrĂ€ntan eller hĂ„lla styrrĂ€ntan och hoppas pĂ„ det bĂ€sta. Beslutet över eventuellt misstaget blir mer politiserad med tryck frĂ„n presidenten, att göra rĂ€tt och verkar vara oberoende. Artikeln pĂ„pekar att federal reserven vill alltid fatta beslut baserade pĂ„ ekonomi och verkar vara oberoende av politiska influenser frĂ„n presidenten, finanshandlare i finansmarknad och media, vilket gör att den hĂ€r beslutet innebĂ€r mycket. 

Finansmarknaden och ekonomisk data under den senaste veckorna börjar visa att den höga styrrÀntan har ökat kostnaden att lÄna pengar bortom den nuvarande ekonomins kapacitet. Trots detta sÀger författaren Irwin att det Àr lÄngt ifrÄn en kris. Den US ekonomin vÀxer ganska stadigt med lÄg arbetslöshet. DÀremot lönerna stiger lÄngsammare och prognosen frÄn senaste obligationsmarknad data för inflationen och tillvÀxten sjunker. Och den avkastningskurvan visar att investerare delar uppfattningen att ekonomin saktar, vilket Àr varför Irwin förslÄr att federal reserven mÄste sÀnka styrrÀntan och det behöver inte ökas under de nÀrmaste Ären.

Om federala reserven sĂ€nka styrrĂ€ntan för snabbt kan den globala ekonomin bli destabiliserad frĂ„n en “boom and bust” uppmuntras av billig upplĂ„ning som drabbade vĂ€rlden i 2007-2008. Artikeln behandlar om stabiliseringspolitik inklusive av penningpolitik och berör framförallt finansmarknaden och valutmarkeden. 

Referens: Irwin, N. (2019). The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake?. The New York Times, 17 Juni. https://www.nytimes.com/2019/06/17/upshot/fed-big-question-rate-cuts.html. [HĂ€mtad 2019 juni 18].

Evelina
2019-06-21 19:23
#4

Kommentar 1

NYHET: Spaniens centralbank vill ha en klarare definition av anstĂ€llningsformen i landets "gig economy" 

VÀldigt intressent och relevant artikel som du valde att sammanfatta! Bra skrivet och bra kommentarer! Jag tycker sjÀlv att den hÀr gigekonomin med flexibelt arbete Àr ett spÀnnande Àmne eftersom det Àr en ny produkt av digital innovation och förÀndringar i vÀrldsekonomin. Som du sÀger, dÀr finns negativa aspekter av denna typ av arbete, t. ex ingen tillgÄng till sociala skyddsnÀt genom arbetsplats och osÀkra anstÀllningar, vilket innebÀr att det skulle vara bra om Spanien och Àven andra lÀnder kan inkorporera denna typ av arbete med den traditionella arbetssektorn för att ge dessa arbetare ekonomiskt skydd. Jag arbete inte inom denna sektor heller men jag kan misstÀnka att priserna för sÄdana tjÀnster kan gÄ ut med en sÄdan utveckling.

Evelina
2019-06-21 19:27
#5

Kommentar 2: 

NYHET: Om tre Ă„r ska svensk elflygplan vara i luften 

VÀldigt spÀnnande Àmnet att lÀsa om! Tack för att du delar en intressant nyhetsartikel. Som mÄnga har sagt, skulle en elektriska flygplan marknad kunna resultera i ökad sysselsÀttning, vilket skulle minska arbetslöshet men ocksÄ omvandla flygindustrin till en som Àr mer hÄllbart för klimatet. En stor frÄga som jag har Àr hur kan Sverige och andra lÀnder fÄ tillrÀckligt hÄllbart el för att stödja den mÀngd el som behövs för de elektriska flygplanen och andra syften. Jag tycker att vi skulle behöver mer forskning och utveckling inom den hÄllbara elindustrin, vilket har en stor koppling till de politiska debatterna om resurser.

Evelina
2019-06-21 19:30
#6

Kommentar 3:

NYHET: Oljepriset rusar efter pĂ„stĂ„enden om att Iran skjutit ned amerikansk drönare 

Tack för en intressant inlÀgg som Àr vÀl skrivit och mycket relevant till den hÀr makroekonomi kursen! Jag Àr helt förvirrad med den hÀr nuvarande situationen med Iran och USA. Men som du har sagt, oljepriserna har ökat, vilket Àr en vanlig förekomst som har ett samband med internationella konflikt. Som du nÀmnande, energikriserna under 1970 talet orsakades av konflikter i Mellanöstern destabiliserade den globala ekonomin eftersom olja priserna ökade och de stora ekonomierna, till exempel USA, var sÄ beroende pÄ olja för produktion. Jag tycker att om de stora ekonomierna skulle minska deras beroende pÄ olja genom hÄllbar innovation och infrastruktur, vilket kanske skulle minska konflikter och Àven de destabiliserande effekterna frÄn olja pris fluktuationer. DÀremot vet jag inte sÄ sÀrskilt mycket om hur petrodollar systemet funkar och om det kan eller bör ersÀttas i framtiden.

Annons:
This post has been removed
Niklas
2019-06-22 07:05
#8

#3: Perhaps you have already sent it, but otherwise this is how I would write the first part:

Nyhet: The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake? – Evelina Jonsson

I artikeln “The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake?”, av ekonomikorrespondenten Neil Irwin vid The New York Times, uppmĂ€rksammas en frĂ„ga om penningpolitiken i USA som Federal Reserve ska diskutera vid ett möte i veckan. Problemet Ă€r styrrĂ€ntan som Federal Reserve har höjt stadigt sen 2015. Förra Ă„ret höjde Federal Reserve styrrĂ€ntan 0,25 procentenheter fyra gĂ„nger med mĂ„let att nĂ„ 2,5 procent. Nu Ă€r frĂ„gan om styrrĂ€ntan har ökat för mycket och för snabbt.

Federal Reserve mÄste bestÀmma sig för om de gjorde ett misstag, vilket skulle kunna ÄtgÀrdas genom att sÀnka styrrÀntan, eller behÄlla styrrÀntan och hoppas pÄ det bÀsta. Beslutet om det eventuella misstaget blir mer politiserat av pÄtryckningar frÄn presidenten, att göra rÀtt och framstÄ som oberoende. Artikelförfattaren lyfter fram att Federal Reserve alltid vill fatta beslut baserade pÄ ekonomi och verka vara oberoende av politiska influenser frÄn presidenten, handlare pÄ finansmarknaderna och media, vilket gör beslutet betydelsefullt.

Finansmarknaderna och ekonomisk data de senaste veckorna tyder pÄ att den höga styrrÀntan har ökat kostnaden för att lÄna pengar bortom den nuvarande ekonomins kapacitet. Trots detta sÀger artikelförfattaren Irwin att det Àr lÄngt ifrÄn en kris. USA:s ekonomi verkar fortfarande vÀxa stadigt och arbetslösheten Àr lÄg. Lönerna stiger dÀremot lÄngsammare och rÀntemarknadernas förvÀntningar för inflation och tillvÀxt sjunker. Avkastningskurvan visar att investerare delar uppfattningen att ekonomin bromsar in. Det Àr anledningen till att Irwin föreslÄr att Federal Reserve ska sÀnka styrrÀntan och inte höja den under de nÀrmaste Ären.

Om Federal Reserve sĂ€nker styrrĂ€ntan för snabbt kan den globala ekonomin bli destabiliserad av en “boom and bust” uppmuntrad av billig upplĂ„ning liknande den som drabbade vĂ€rlden 2007-2008. Artikeln behandlar stabiliseringspolitik, inklusive penningpolitik, och berör framförallt finans- och valutamarknaderna.

Referens: Irwin, N. (2019). The Big Question for the Fed This Week: Did We Make a Mistake?. The New York Times, 17 Juni.  https://www.nytimes.com/2019/06/17/upshot/fed-big-question-rate-cuts.html . [HĂ€mtad 18 juni 2019]. 
[file:1548F65A-AF94-4925-AFED-8BBD0B651055-14849-00000A4025F4B762/539c95eddb34a5902c3006b9b23e42ae16892b2e]

- - -

You could swap ”Federal Reserve” with ”Fed” in some places to make it sound less repetitive.


Best regards, Niklas 🎈

Evelina
2019-06-22 15:41
#9

#8 thank you! I haven’t submitted it yet so I’ll definitely edit it one more time.

Scroll to top
Annons:
Â